Förra vinterna startade för Ida med att hon tog ett tidigt break då kroppen inte riktigt var med efter mycket hård träning. Sedan kom Ida tillbaka starkare än någonsin.
Det blev tre världscupsegerar. Två individuella i fristilssprint. I Italien och Polen.
Helgen i Milano i mitten på januari innebar också seger i sprintstafetten tillsammans med Hanna Brodin.

Nu står en ny säsong för dörren och Längd.se har ställt några frågor till Åsarna-tjejen i anslutning till landslagets nyligen avslutande läger i Italien.

Hur tycker du perioden på hög höjd i Italien var?
-Jag tycker att det flöt på mycket bra med både träningen och känslan i gruppen, samt att vi hadde tur med vädret vilket absolut inte gjort vistelsen sämre, berättar Ida.

Hur har träningen i sommar och höst fungerat. Några problem på vägen?
– Träningen i stort har rullat på efter den planering jag har haft. Dock har jag haft problem med mina fötter vilket gjort att jag fått lägga om en del, men inte till det negativa utan kanske till och med till det positiva, funderar Ida.

Hur har du vässat förberedelserna. Mer kvalitet? Mer kvantitet? Eller båda?
– Jag strävar efter att ha så hög kvalitet som möjligt under mitt träningsår, för att kunna få ut det absolut sista som krävs för att vara med i toppen.

Hur upplevede du testerna ni gjorde på hög höjd?
– Testerna ser jag som ett hjälpmedel till den känsla och erfarenhet jag redan besitter, och jag tycker det hittills har varit givande. Jag tror också vi kommer gå klokare och med bättre kunskap ur detta.

Hur mycket längtar du efter säsongstarten?
– När vi kom till Val Senales så började suget komma, då man åter har fick börja åka skidor.

Hur ser du på sprint kontra traditionellt inför den här säsongen?
– Jag ser mig själv som skidåkare som åker det jag blir uttagen att åka men givetvis gillar jag sprint, men ser även en tjusning med att åka längre lopp.

Vad var det roligaste som inträffade under vistelsen i Italien, vid sidan av träningen?
– Spa besöket med övriga tjejer i laget, var helt klart en av höjdpunkterna på detta läger utanför träningen. Tror det var precis vad vi behövde innan vi reste vidare till Val Senales, avslutar Ida.