Landslaget har sitt läger på Bruksvallsliden. Nio kilometer norrut, i Ramundberget, återfinns Team Mekonomen.
Björn Lind och Thobias Fredriksson sparrar varandra i sitt speciella upplägg där nästa världscupsprint i finska Kuusamo 1 december är i sikte.

Anders Södergren och Mathias Fredriksson plågar varandra i finslipningen mot den traditionella världscuppremiären i norska Beitostölen 24-25 november.
– Vi har stort utbyte av varandra och siktar naturligtvis på att komma igång bra med tävlingssäsongen, säger Anders Södergren under vilopausen mellan torsdagens två träningspass.

På förmiddagen var han ute och körde intervall med Mathias Fredriksson och det var som vanligt ingen barnskidskola.
– Nej, Mathias känns stark. Det krävs att man är på hugget när man är ute med honom, förklarar Anders Södergren som hållit sig frisk sedan lägret i Torsby och riktigt frustar efter att få komma igång med nummerlappen på.
– Jag är väldigt sugen att få börja tävla. Nu har jag tränat och tränat och tränat och gjort det jag kan för att komma i gott slag till vinterns prövningar mot tyskar, norrmän, fransoser och gud vet allt.

Hur ser en lägerdag ut i Ramundberget?
– Frukost, föreberedelse, träning, lunch, vila, träning, mat, massage och andra former av kroppsvård. Vi lägger stor vikt vid att bruka rätt kost och få kroppen att må bra i största allmänhet. En dietistexpert finns här från Axa som hjälper och vägleder oss i det dagliga kostintaget.

Vilken intervallform praktiseras?
– Lite olika, i dag körde Mathias och jag 4+4+1+1 minut, med tre upprepningar. Riktigt hög fart kan jag lova. Ibland blir det bara stakintervaller och ibland hela race då vi öser på i cirka tio kilometer.

Formläget?
– Det känns helt okej, jag ligger i linje med min plan. Men framför allt är jag sugen på att få börja tävla.

Det låter som arbetsglädje i skidoverallen?
– När jag kom hit i onsdags var jag som en kalv på grönbete och tyckte att livet lekte över Mittåkläppen och ner mot Djupdalsvallen. Möjligen borde jag ha hållit i handbromsen lite grann, för det gick fort för att vara första passet på ett veckolångt läger.

Vilken längd är det på dina distanspass?
– Mellan 2-2,30 tim. Ibland blir det tre!

När släpper du på träningen?
– Nästa onsdag, då ska kroppen få en chans att återhämta sig inför premiären i Bruksvallarna och Beitostölen veckan därpå.

Träffar ni landslaget nåt?
– Visst, vi tränar med varandra ibland. Ett pass körde jag till exempel med Mats Larsson. Vi träffas på fjället och jag har pratat med Bengt Stattin flera gånger. Det är inte mer dramatiskt än att vi bor i Ramundberget med vår serviceapparat och landslaget bor nere Bruksvallarna med sin. Men på ett läger blir det inte mycket till socialt liv, det är full fokus på att vässa formen.