Men jag stödjer Johans tankar och det är säkert bra för VM-satsningen att göra som han gör. Han är dock ganska ensam om detta. De flesta av de andra VM-favoriterna satsar på att vara i toppform både under Touren och VM.
Dessutom visar Johan med det här beslutet hur mycket han vill ha en medalj på VM.
Han är i sitt livs form, han hade tillhört favoriterna i Touren när så många distanslopp går i klassisk stil.
I söndags fick han aldrig chansen att åka i den gula ledartröjan. Nu gick den till schweizaren Dario Cologna och när Johan utelämnar Tour de Ski kommer han troligen inte att få tillbaka tröjan under resten av säsongen.
Han missar också chansen till stora prispengar, det är något av det som lockar mest för toppåkarna i Tour de Ski.
Om det var lönade sig att ta det här tuffa beslutet får vi först reda på i februari. Helt klart är dock att Johan Olsson kommer att komma till Liberec med ett betydligt större självförtroende än tidigare efter lördagens seger i Davos.
Dessutom vet Sverige nu att vi har en kille som håller i alla lägen på andrasträckan i stafetten…

Düsseldorf nu…?
Kommande helg är det världscupsprinter i Düsseldorf. Sista stationen för jul.
De flesta totalfavoriterna står över. I finska laget saknas både Kuitunen, Saarinen, Jauhojärvi och Heikkinen. Hos Norge fattas bland annat Marit Bjørgen och Petter Northug.
Något säger mig att det är fel tid och fel plats…
Med Tour de Ski runt hörnet och julen inpå knuten känns inte Düsseldorf rätt. Man förknippar det sedan flera år med rekordtidig premiär och höstkänslor vid älvkanten i storstaden.
Frågan är vilken status tävlingar får nu som så många toppåkare saknas. Åtminstone av dom som gör sig förhoppningar i Tour de Ski.

Vad med våra sprinters…?
Det har varit på många sätt och vis en mycket bra start på säsongen för det svenska landslaget. Inte bara lurade man konkurrenterna med att vara först med skidvärldens lyxigaste vallabuss‚ nej både Charlotte Kalla, Marcus Hellner och Johan Olsson har redan stått längst upp på världscupspallen.
Det är betydligt mer än vi hdade hoppats på så här långt.
Men våra sprinters gör mig lite bekymrad. De har räddat den blågula äran vid flera kritiska tillfällen de senaste åren, men nu är det på distans vi är bäst.
Emil Jönssons problem i Davos är förhoppningsvis snart historia. Björn Lind visade bara i ett heat i Davos något av sitt gamla jag. När får vi se honom orka hela vägen genom A-finalen…? Eller kommer han inte att göra det…?
Thobias Fredriksson har ännu inte klarat av kvalet och Robin Bryntesson har samma facit, men kan skylle på magsjuka i helgen som gick.
Peter Larsson gjorde comeback i Davos, men kom heller inte vidare.
Har våra sprintkillar helt enkelt tappat mark, eller är det för tidigt att såga dom än…?
Jag är splittrad, men tror att några blandar sig i medaljkampen i Liberec ändå.