’- Vill på pallen varje gång!
’- När jag först har kommit hit, så vill jag ju vara på pallen varje gång, skrattar Hanna Brodin, som upplevde en helt ny värld i Otepää som tvåa i världscupsprinten.
Det var hennes tredje final i karriären, två sjätteplatser var det bästa.
– Men jag kände redan i kvalet att det här upploppet passar mig bra. När jag kom från långt bak och gick vidare i kvartsfinalen fick jag självförtroende, säger Hanna, som bara hade Petra Majdic före sig.
Och på upploppet tog hon också in på den slovenska mästersprintern.
– Kanske jag haft en chans om det varit 100 meter till på upploppet…
Att framgången skulle komma här i Otepää på klassisk sprint var lite överraskande.
– Ja, jag är normalt bättre i fristil, det var där jag vann JVM förra året, säger ”fel” Hanna, som fått leva i skuggan av både Hanna Falk och Charlotte Kalla.
Hanna Falk vann kvalet, men strulade till det i semifinalen och åkte ur.
Då fanns en annan Hanna från Sverige där…
Nytt VM-hopp
Journalisterna ville givetvis veta vad Hanna tror om VM i Oslo.
– Jag har inte hört något om det, men jag vill ju gärna åka, säger hon.
Fast först väntar ett helt annat VM.
– Ja, jag stannar kvar i Otepää och åker U23-VM i veckan som kommer. Det är tre tävlingar, men jag vet inte om jag åker alla. Sprinten har jag åtminstone lust att åka.
Och efter söndagens uppvisning får Hanna favoritstämpeln just där. Hon tror inte att ett U23-VM och ett skid-SM så nära VM i Oslo är någon nackdel om hon nu får chansen i ”stora VM”.
VM-banan i Oslo bjuder på mycket kamp kvinna mot kvinna och troligen också en hel del närkamper.
– Det passar mig. Jag flyttar inte på mig i en närkamp, då får dom andra kliva åt sidan, säger falu-Hanna, som från och med den här säsongen åker för Åsarna IK.
Omtumlande
Och Hanna Brodin fick verkligen se att en pallplacering i världscupen är en omtumlande upplevelse.
Först prisutdelning i stadion och sedan internationell presskonferens på engelska – något som Hanna tacklade bra även om hon var nervös. Sedan hela den svenska pressen med sina mikrofoner och notisblock.
Att ta emot gratulationerna hemifrån hade hon inte tid med.
– Nej, jag ser att mamma och pappa har ringt, så jag får väl ringa upp dom när jag får tid, säger hon mitt i journalist-gänget.
– Nu vill jag ju vara på pallen varje gång…!!!