Den nu 90-årige skidlegenden från Östnor utanför Mora har på ett enastående sätt bidragit till att Vasaloppet idag är en svensk idrottsklassiker och världens största längdskidtävling.Och utan Mora-Nisses insatser i och utanför skidspåret hade inte Vasaloppsmuseetvarit vad det är – ett av Dalarnas läns största turistattraktioner. Varje år har museet cirka 15 000 besökare från hela världen.

Museet finns i Vasaloppets hus i centrala Mora, bara några meter från den historiska målportalen med devisen: ”I fäders spår för framtids segrar.” Den förste som nådde Vasaloppsmålet var Norsjö-sonen Ernst Alm. 1922 vann han premiärtävlingen som samlat 119 män till start i Sälen. Ernst Alm, och alla andra segrare genom åren,
presenteras i en särskild utställning i Vasaloppsmuseet.

Besökaren av museet får en snabbt en inblick i Vasaloppets tradition, historia och utveckling. En halvtimmes lång film, med Sven ”Plex” Pettersson som speaker, spelas upp i museets biograf. Filmen förmedlar budskapet om den märkvärdiga tävlingen som alltid avgörs första söndagen i mars.

”Plex” betydelse
Sven ”Plex” Pettersson är en av flera journalister som betytt mycket för att göra Vasaloppet känt för den breda allmänheten. Med sin alldeles speciella berättarröst och dramaturgiska förmåga har han och TV-sporten med åren fängslat miljontals människor framför teveapparaterna. ”Plex” är en del av museet!
Den förste att rapportera om Vasaloppet ut i etern var legendariske farbror Sven Jerring. Redan 1926 var han på plats och refererade till radiolyssnare från målet i Mora.
Farbror Sven blev närmast en institution i Mora. Sin sista segerintervju gjorde han 1971!

I museet hedras farbror Sven med en speciell utställning där även dåtidens sändningsutrustning och mikrofon finns med.

Hedersplats
En hedersplats i museet har också grundaren av Vasaloppet, redaktören Anders Pers, fått. Den 10 februari 1922 skrev han i Westmanlands läns tidning att ett långt skidlopp borde arrangeras till minne av Gustaf Eriksson Vasas flykt genom Dalarna 400 år tidigare. Det tog bara en månad innan Anders Pers idé hade förverkligats av IFK Mora och Sälens IF.

Vasaloppet fick en enorm utveckling. Museets statistik visar hur deltagarantalet ökat. År 2002 startade rekordmånga 14 714 skidlöpare i Vasaloppet. Sammanlagt var drygt

40 000 skidlöpare anmälda till något av Vasaloppsveckans sju lopp. 2006 var det 49 000 anmälda!
Vasaloppets tävlingar presenteras i en utställning. Det som började med en tävling 1922 är alltså numera ett veckolångt program med KortVasan, TjejVasan, Öppet Spår två dagar, HalvVasan, SkejtVasan och Vasaloppet. År 2003 utökas Vasaloppet med ännu en tävling – Vasaloppsstafetten! Nu finns också StafettVasan och UngdomsVasan på programmet.

Men Vasaloppsmuseet är till största del en nostalgitripp tillbaka i tiden där besökaren genom texter, bilder och utrustning får lära känna hjältar som till exempel Sven Utterström, Per-Erik ”Särna” Hedlund, Janne Stefansson, Arthur Häggblad och finländaren Pekka Kuvaja.

Pekka Kuvaja triumferade för övrigt som den förste utländske segraren 1954. Sedan dröjde det till 1971 innan den svenska dominansen bröts igen. Ole Ellefsaeter blev den förste, och hittills ende, norrman att lyckas vinna. Totalt har Vasaloppet fått sju utländska segrare. Samtliga presenteras i museet.

TjejVasan
Sedan 1981 är damerna, enligt reglerna, välkomna att starta i Vasaloppet. Segrarinnorna har sin självklara plats i museet. Det har också vinnarna i TjejVasan, damernas eget lopp som genomfördes första gången 1988 och som 20-årsjubilerar 2008!Loppet drar varje år 8000 deltagare.
I museet påminns man bland annat om skiddrottningen Marie Helene ”Billan” Östlund två segrar. Anita Moen, Hilde G Pedersen och Bente Skari är några andra kända namn som vunnit TjejVasan.
Det mesta som hör Vasaloppets historia till finns i museet. Ett gigantiskt arkiv finns kopplat till museet. Arkivet innehåller tusentals tidningsartiklar och fotografier, en ovärderlig dokumentation av världens största skidtävling.
För den som snabbt vill ha reda på resultat i något av de Vasalopp som genomförts finns datorer till förfogande. Alla som fullföljt ett Vasalopp finns registrerad med namn
och måltid.

Vasaloppsmuseet innehåller en unik kulturskatt. En skatt som Vasaloppsarrangörerna i Sälen och Mora vårdar med omsorg. En skatt som visat sig ha ett stort allmänintresse
 i hela världen.

Välkommen!