Premiär för kransmasarnas eget hederspris i Tjejvasan
Traditionen med kranskullor i Vasaloppet är lika gammal som själva loppet, alltså från 1922, medan kransmasar har funnits sedan Tjejvasans premiär 1988. Sedan 1935 har de som tidigare varit kranskulla samlat ihop pengar till ett eget hederspris till segraren i Vasaloppet.
Nu när Tjejvasan firar 30 år så införs en likadan tradition bland kransmasarna.
Traditionen med kranskullor i Vasaloppet är lika gammal som själva loppet, alltså från 1922, medan kransmasar har funnits sedan Tjejvasans premiär 1988. Sedan 1935 har de som tidigare varit kranskulla samlat ihop pengar till ett eget hederspris till segraren i Vasaloppet.
Nu när Tjejvasan firar 30 år så införs en likadan tradition bland kransmasarna.
Årets kransmas Joakim Kullberg kommer därför att förutom segerkransen även dela ut kransmasarnas eget hederspris till segraren i Tjejvasan.
Marianne Edling, som var kranskulla i Vasaloppet 1935, var den som kom med idén att kullorna själva skulle samla en slant till ett hederspris till segraren i Vasaloppet. Från början bestämde årets kranskulla vad kullorna skulle köpa och ge segraren.
Men sedan 1995 samlar alla kullorna till en kudde från Mora Hemslöjd, vävd i rosengång, med den broderade texten ”Kranskullornas hederspris Wasaloppet” och det aktuella årtalet. Kudden liknar de två kuddar som fanns med på prisbordet till det allra första Vasaloppet 1922, men då löd texten ”Morakullors hederspris Wasaloppet 1922”.
En del i traditionen har också varit att den som utses till kranskulla skriver ett brev till de tidigare kranskullorna och presenterar sig. En gång kranskulla, alltid kranskulla!
Årets kranskulla inleder sitt brev så här: ”Hej, Kranskullor! I år är det jag, Sara Wadman, som fått uppdraget att vara kranskulla. Precis som ni varit – och fortfarande är. Jag känner mig stolt på många sätt och vis. Inte minst för att vara en del i gänget tillsammans med er fantastiska kvinnor som en gång fått den stora äran. Ni är förebilder allihopa!”
I år har alltså även kransmasen skrivit ett liknande brev för att starta en ny tradition bland kransmasarna. En gång kransmas, alltid kransmas!