Så kan Ski Classics-teamen lära av cykelåkningens lagkörning
Tour de France pågår för fullt. Vi är just nu inne i herrtävlingens sista vecka. Samtidigt som herrarna trampar i mål på Champs- Élyesées ger sig damerna ut på sin tur runt Frankrike.
Inom cykelåkningen har teamen en väldigt stark roll; sporten kan enkelt förklaras som en individuell lagsport.
Längdåkningen har sett annorlunda ut, men i kraft med Ski Classics utveckling har teamen blivit allt starkare även i skidspåren.
Roberto Vacchi är Eurosports mycket uppskattade cykelkommentator, men han har även väldigt god insyn i längdåkningen och har kommenterat såväl OS som Ski Classics i Discoverys kanaler:
— Det finns både likheter och skillnader i teamupplägget inom Ski Classics och cykelsporten. Men om vi tar Tour de France är det ju en tävling som pågår under tre veckor så där blir det en skillnad, utan jag skulle snarare säga att Ski Classics påminner om upplägget i endagstävlingar, säger Vacchi.
Finns det alltid en kapten i ett cykelteam?
— Jo, det finns det, men det behöver inte vara en kapten i det avseende att det alltid är kaptenen man ”kör för”. Det kan också vara en rutinerad cyklist som varit med under lång tid och som kan spelets regler. Men många gånger är det kaptenen som du kör för; du kan också ha ett delat kaptenskap där du kör för två cyklister i totalen, detta för att om en klappar igenom har du ytterligare en att köra för i sammandraget. Utöver kaptenen finns det hjälpryttare, men en hjälpryttare kan ha väldigt många olika roller, säger Vacchi och fortsätter:
— För att dra parallellen till Ski Classics så hade, om vi ser på förra säsongen Team Ramudden på damsidan och Ragde Charge på herrsidan flera kort att spela med, och det var något som de utnyttjade i flera tävlingar. Och det är ju en av teamens styrka att det går att bygga upp en grundtaktik på förhand där du vet att den eller de delarna på banan passar just den personen, då kan de som ett starkt team se till att försöka ”skapa” den tävling som de vill.
Det kan ju hända väldigt mycket under en cykeletapp eller ett skidlopp som pågår i flera timmar; hur mycket är ”förutbestämt”?
— Om vi tar Tour de France vet man på förhand vilka det kommer att stå emellan på tempoetapperna; där är det så enkelt att ”de som är bra är bra”. På linjeloppsetapperna beror det på karaktären på etappen. Om det är knixigt mot slutet passar det några bäst; är det däremot en lång raksträcka in mot mål passar den eller den cyklisten för att han har ett sånt starkt team bakom sig att de kan styra så att de får etappen som sig vill. Men när man har kommit några dagar in i touren på ”mellanetapperna” som är lagom tuffa så att de inte passar spurtarna så kan i stort sett vem som helst vinna. Då gäller det att ha tajmingen, bra form och så lite flyt att gå med i rätt utbrytning, säger Vacchi och fortsätter:
— De som däremot går loss på någon av slätetapperna; då handlar det mycket om att vill att sponsorerna ska synas, för chansen att hålla undan är pytteliten. Och under den första halvan av touren är alla så pigga att de kan köra ikapp nästan vem som helst. Men om det är mer upp och ner så kommer inte spurtarna att orka och då går utbrytningarna åtminstone ganska ofta hela vägen hem.
Ett team i Tour de France består av åtta cyklister, och rollerna för hjälpryttarna kan variera från dag till dag:
— För teamet handlar det ju om att optimera för att uppnå de mål som de satt upp för varje enskild etapp, men också för touren som helhet. Det mesta när det gäller det taktiska är uppstyrt, och alla lag har en grundtaktik, men det kan också hända väldigt mycket under ett treveckors etapplopp. Ta Team DSM som under Giro d’Italia körde för Romain Bardet i sammandraget, men han åkte på ”världens magsjuka” och behövde kliva av då gäller det som team att ändra mål och taktik för att optimera den andra halvan av girot; de kan exempelvis handla om att försöka vinna någon enstaka etapp, säger Vacchi och fortsätter:
— På bergsetapperna bestäms taktiken från dag till dag. Där handlar det om att du vill ha någon eller några som går med stjärnan i teamet så långt som möjligt uppför, och där kan det handla om att du som hjälpryttare har önskemål på sig att hänga med till en viss punkt och därefter handlar det om att antingen gå med så långt det bara är möjligt eller att spara sig till kommande etapper för att kunna ta hjälpryttarrollen på ett bra sätt då.
En stor skillnad i cykelsporten jämfört med längdåkningen är att cykelteamet kontinuerligt kan ha kontakt med sina åkare genom ”kommunikation i örat”:
— Teamledningen i följebilen har ju totalkoll på vad som händer, och det är en konstant information till cyklisterna. Jag är som ”gammal gubbe” lite skeptisk till detta och tycker att det förstör lite när de inte får tänka själva utan där servicebilen kan se att nu förbereder det där teamet en attack; håll koll där.
Hur ser utbildningen ut; är det redan från unga år uppstyrt att cyklingen är en lagsport?
— Jag tror att det är olika beroende på vilket land du kommer ifrån. Jag började för egen del tävlingscykla i Italien och där var de väldigt noga med lagkörningen. Vi fick, på gott och ont, lära oss lagkörningen, men det var väldigt uttalat att du som individ har en frihet för det får inte bli att du bromsar upp ungdomar, men jag tror verkligen att det är så mycket lättare när du kommer upp i junioråren att du redan som ungdom har lärt dig lagkörningen och att du är en viktig del i ett lag. Den utbildningen är väldigt värdefull.
Vilka likheter och skillnader ser du mellan cykelteamen i Ski Classics-teamen?
— Likheten är att i Ski Classics är hela grundtanken att det är ett lag. Vi gläds och är ledsna med varandra, det finns inte på samma sätt i den traditionella längdåkningen. Här kan du bygga upp en lagkänsla och bygga upp ditt teams taktik utifrån teammedlemmarnas olika styrkor och svagheter. Olikheterna är att det inte går att åka längdåkning på samma sätt som du gör i cykling, för i cykel är det så mycket lättare att ligga på rulle och ”åka med”. Du kan spara dig så mycket mer i cykel. Och om vi tar avslutningen på loppen är det svårt att bygga upp mot spurten på samma sätt inom längdåkningen som det är i cykelsporten, säger Vacchi.
I morgon fortsätter vår serie med en text om hur ett Ski Classics-team lägger upp taktiken inför och under ett lopp.