Ida Dahl, Team Ramudden, startar Vasaloppet i Visma Ski Classics gula ledarväst efter en fantastisk säsong så här långt. De senaste veckorna har dock formen dalat och kroppen har varit sliten. På söndag får vi se om några dagar på sofflocket har gett henne energin tillbaka. Med sina segrar på Marcialonga och Jizerská 50 så har Dahl fortsatt chansen på en Grand Slam och en miljon kronor i prispengar, om hon också vinner Vasaloppet och Birkebeinerrennet.

Ida Dahl leder Visma Ski Classics med 1454 poäng och Britta Johansson Norgren på andra plats har 1384 poäng. Vasaloppet blir viktigt för Dahl både vad gäller totalen i Visma Ski Classics men inte minst möjligheten att bli det första att ta en Grand Slam.

Till Vasaloppet kommer hon dock med några tyngre veckor bakom sig.

På Tartu Maraton var det första gången vi såg dig lite ut toppform. Eller var det skidorna? Eller var det för att du hade tränat väldigt hårt med tanke på Vasaloppet?
– Det var nog en blandning av alltihop tror jag. Jag var väldigt sliten inför och så bommade vi väl ganska rejält på skidorna också. Det blev en extremt tung dag. Men det som inte dödar det härdar… förhoppningsvis.

Det kanske var en bra förberedelse inför Vasaloppet då?
– Ja, exakt. Jag hoppas på det, säger Dahl och fortsätter;

Inför Jizerská var jag också väldigt sliten och kände inte att jag hade toppdagen egentligen. Jag är lite förvånad över att det gick så bra som det gjorde. Jag är väldigt nöjd med den dagen, att jag vågade testa och går för det även om jag var osäker.

– Att vi startar med herrarna är väl kanske till min nackdel egentligen, för att det går så extremt fort i början. Men sedan brukar det ändå vara ju längre desto bättre när jag är i bra form. Nu har jag varit lite osäker på formen. Sedan innan Tartu har det känts relativt dåligt.

För att försöka hitta tillbaka till formen har det varit mer vila än träning den sista tiden.

Hur mycket har du dragit ner på träningen?
– Jag har väl inte tränat någonting i princip. Efter Tjejvasan låg jag på soffan i två dagar. Sedan har jag tagit det fortsatt väldigt lugnt och bara försökt samla energi. Allt jobb är ju gjort och det dummaste jag kan göra är att träna sönder mig. Det är nog bara att ta det lugnt och försöka och hoppas att formen återvänder.

– På Tjejvasan kändes det ganska dåligt. Jag var typ sopslut när vi startade så det var ett jäkla krig för att ta sig i mål. Jag har försökt äta mycket och gott för att få tillbaka energi.

Vad tänker du kring Grand Classics och möjligheten du har att ta en Grand Slam?
– Det är förstås ett inspirerande läge att vara i. Förhoppningsvis har jag möjligheten att vinna på söndag och jag kommer göra allt för att lyckas men de andra tjejerna är väldigt starka. Det känns väldigt kul att jag är ensam om att ha chansen på en Grand Slam.

– Nu börjar också energin komma tillbaka. Efter Tjejvasan kunde jag inte tänka på att tävla för då var jag så trött. Nu börjar jag verkligen bli sugen på att stå på start igen.