07-01-2008 Nisse Schmidt

När TjejVasan kördes för första gången 1988 handlade det om en annan startplats än dagens. Men redan efter två år hade det lilla gärdet blivit för litet när antalet startande tjejer passerade 2000. I fem år startade TjejVasan på ett större gärde lite längre ner. Det var från den startplatsen som -Billan- Östlunds rekordtid på 1.22.25 länge kom att gälla. 1996 flyttades starten till den gamla timmerterminalen, som sedan även blivit startplats för KortVasan, HalvVasan och SkejtVasan. Det innebar en lite längre åksträcka och därför stod sig Billans tid ända fram till år 2006 när Elin Ek åkte de tre milen på 1.20.33, som är det nu gällande rekordet i TjejVasan.

Hur började då det hela?
Ja, redan på hösten 1986 väcktes tankarna på att utveckla Vasaloppsveckan, som då bestod av Öppet Spår och Vasaloppet. En rad förslag till nya lopp diskuterades, utöver det som skulle komma att bli TjejVasan. För TjejVasan handlade de första tankarna om att damerna skulle få välja mellan att starta i Evertsberg, Oxberg eller Hökberg. Samtidigt fanns det tankar på en Ungdomsvasa, som nu blir verklighet till i vinter – 21år efter TjejVasan.
– Namnet Tjevasan kom till i samband med de diskussioner som fördes om ett huvudsponsoravtal med Procordia hösten 1985, berättar dåvarande generalsekreteraren Per Andersson.
– Det var en travestering på Tjejmilen och namnförslaget väckte en viss debatt i Mora, minns Per. Där fanns det en synpunkt att tävlingen hellre borde kallas KullVasan. Namnfrågan var bara en del av uppförsbacken
i starten. Det fanns en rad invändningar mot en utökning av Vasaloppsveckan med nya lopp, som TjejVasan. Frågor om hur funktionärer skulle räcka till och hur trafiken skulle hanteras fördes på tal.
Efter det kalla Vasaloppet 1987, när Anders Larsson från Bondsjöhöjden vann, väcktes åter tankarna på en utökning av Vasaloppsveckan.

– Per Andersson bjöd in mig och vi spånade en hel del idéer om hur tjejerna skulle kunna få det bättre i Vasaloppet. Men också om tankarna på ett eget lopp för bara tjejer, berättar Åsa Mattsson, som tidigt var med i skapandet av TjejVasan. Andra som var engagerade i TjejVasans tillkomst var Klasse Kvännå och Lars Vilhelmsson.

– Visst var det Tjejmilen i Stockholm som vi hade som förebild när planerna på TjejVasan växter fram. Jag poängterade då att det gällde
att skapa ett kortare lopp för enbart tjejer om vi skulle kunna locka stora startfält. Åsa, som var en duktig skidtjej, hade varit första dam i mål i Vasaloppet 1986 och 1987. Hon hade därtill startat löptävlingen Tjemilen i Nusnäs. Åsa Mattsson fick förfrågan om att bli tävlingsledare av Per Andersson.
– Jag svarade att om jag fick ta med mig Marianne Karlsson-Eriksson och Anna Mattsson-Svensson så skulle jag ställa upp, minns Åsa och så blev det. I samband med Stockholm Marathon sommaren 1987 skrevs ett avtal med Guldfynd som huvudsponsor för TjejVasan. I rekordfart trycktes
den första inbjudan till TjejVasan upp och den 29 februari 1988 kördes den första TjejVasan med Karin Värnlund som segrarinna och 1912
anmälda tjejer.