Vasaloppet genererade 234,6 miljoner kronor till Vasaloppskommunerna
På uppdrag av de tre Vasaloppskommunerna och Vasaloppet har undersökningsföretaget Upplevelseinstitutet genomfört en studie bland deltagare och publik i Vasaloppets vintervecka 2017.
Studien visar att den turistekonomiska omsättningen i Malung/Sälen, Mora och Älvdalen under vinterveckan uppgick till 234,6 miljoner kronor.
De deltagare som därtill hade tränat inför vinterveckan i någon av de tre kommunerna genererade ytterligare 30 miljoner kronor, totalt alltså 264,6 miljoner kronor.
På uppdrag av de tre Vasaloppskommunerna och Vasaloppet har undersökningsföretaget Upplevelseinstitutet genomfört en studie bland deltagare och publik i Vasaloppets vintervecka 2017.
Studien visar att den turistekonomiska omsättningen i Malung/Sälen, Mora och Älvdalen under vinterveckan uppgick till 234,6 miljoner kronor.
De deltagare som därtill hade tränat inför vinterveckan i någon av de tre kommunerna genererade ytterligare 30 miljoner kronor, totalt alltså 264,6 miljoner kronor.
Vasaloppets vintervecka 2017 hade 66 582 anmälda deltagare, av vilka 56 639 kom till start (62 länder var representerade). 1 156 av de startande kom från de tre Vasaloppskommunerna och räknas inte som turister. De 55 483 turistande deltagare som kom till start hade i sin tur med sig 11 639 medföljare till Vasaloppsregionen. Vinterveckan lockade även en stor publik till tävlingarna.
Sammantaget var det cirka 60 000 publiktillfällen under veckan (cirka 33 246 unika personer) där den största andelen utgjordes av deltagare, medföljare och lokal publik. Cirka 70 780 turister (unika personer) beräknas ha kommit till Vasaloppsregionen under evenemanget.
Boende och konsumtion
Turisternas konsumtion i samband med Vasaloppets vintervecka 2017 uppgick till cirka 243,3 miljoner kronor, varav 57,2 miljoner lagts på logi/boende och 186,1 miljoner på övrig konsumtion. Turister från Sverige stod för cirka 208,6 miljoner av omsättningen, medan de norska stod för cirka 11,2 miljoner och de från övriga länder för cirka 23,5 miljoner. En beräkning av var omsättningen hamnat visar att cirka 234,6 miljoner omsattes i de tre Vasaloppskommunerna, medan cirka 8,7 miljoner omsattes i andra kommuner.
Här har Upplevelseinstitutet räknat med att logi/boende kan härledas till var den konsumerats medan den övriga konsumtionen helt tillgodoräknats Vasaloppskommunerna eftersom deltagare och publik tillbringar nära nog hela dagen och kvällen i regionen och konsumtionen då troligtvis sker i Vasaloppskommunerna. Bland deltagarna var turistandelen 98 procent medan andelen utländska besökare låg på 11 procent.
Publiken utgjordes till stor del av deltagare, men efter att dessa exkluderats visade det sig att turistandelen i publiken låg på 85 procent och antalet utländska besökare på 4 procent.
Träningsläger
38 procent av deltagarna åkte på träningsläger inför deltagandet i Vasaloppets vintervecka 2017, och de stannade i genomsnitt 4,9 dygn på lägret. 19 procent åkte på arrangerade läger medan 81 procent åkte på privata läger.
De platser som var populärast att förlägga sitt träningsläger på var Grönklitt/Orsa (23 procent) följt av Sälen (17 procent), Mora (11 procent), Idre (7 procent). De deltagare som förlade träningsläger till Sälen och/eller Mora har i genomsnitt spenderat cirka 4 800 kr på sitt/sina träningsläger. Sammantaget beräknas den turistekonomiska omsättningen kopplat till träningslägren ha varit cirka 30 miljoner kronor (17,6 miljoner i Sälen, 11,4 miljoner i Mora och 1 miljon i Älvdalen).
Om studien
Studien gjordes på över 3 000 genomförda webbenkäter under mars 2017 och är en utvärdering av de turistekonomiska effekter som tillförs de tre Vasaloppskommunerna i samband med Vasaloppets vintervecka – Studien tar sin utgångspunkt i det tillflöde av turister och den konsumtion som annars inte skulle ägt rum (om det ej vore för evenemanget) – Studien tar endast hänsyn till den del av den direkta konsumtionen som är att hänföra till turisternas konsumtion, och tar alltså inte hänsyn till lokal konsumtion eller regionens investeringar i infrastruktur etcetera.
Undersökningen omfattar deltagare och den publik som följer evenemanget på plats – Studien redovisar en bruttokonsumtion, och tar ej hänsyn till skatteutjämningseffekter eller annan omfördelningspolitisk påverkan – Vasaloppets deltagaravgifter och sponsorintäkter ingår inte i studien
Fotnot: Senast en turistekonomisk undersökning gjordes för sommarens motsvarighet – Vasaloppets sommarvecka – var 2014, då den turistekonomiska omsättningen uppgick till 61 miljoner kronor. Den senaste turistekonomiska undersökningen för vinterveckan genomfördes 2015 då omsättningen uppgick till 226 miljoner kronor.